Jämtland

Jämtland-Härjedalen 2008

Denna vandring gjorde jag tillsammans med min fru 2 juli till 4 juli. Vi åkte från Göteborg till Oslo den 30 juni och vidare med nattåget till Trondheim. I Trondheim besökte vi bl a Nidarosdomen. På eftermiddagen den 1 juli åkte vi med Nabotåget till Storlien och gick därifrån till Storvallen, ca 4 km, där vi övernattade på STF's vandrarhem. Vandringen gick därefter till Blåhammarens fjällstation, Sylarnas fjällstation, Helags fjällstation, Gåsenstugorna, Vålåstugorna och slutligen till Vålådalens fjällstation. Vi övernattade på resp fjällstation eller stuga. Efter avslutad vandring åkte vi till Åre och tillbringade några dagar där innan vi åkte tillbaka till Göteborg med nattåget.
 

     

Kartorna är från Friluftkartan Pro - Mellersta och södra Norrland. Färdspåren är registrerade med en
Garmin GPSmap 60Cx och profilerna är skapade i Fugawi Global Navigator utifrån de registrerade spåren.

Onsdag 2/7

Storvallen till Blåhammarens fjällstation

Den första vandringsdagen bjöd på strålande sol och svag vind. Denna led används inte av så många. Vi stötte inte på några andra vandrare förrän vi kom till fjällstationen. Leden går till stor del genom skog. Som tur var hade inte myggen vaknat till i någon större omfattning. Vi hörde göken ofta. Vi ett tillfälle hörde vi både södergök och västergök. Södergöken blev efterhand östergök.

Vandringen startade från Storvallens STF vandrarhem med målet Blåhammarens fjällstation. Dagen var solig och varm med svag vind. Det blev ganska svettigt. Mer än halva sträckan gick under trädgränsen och inte förrän mot slutet nådde vi kalfjället.

Vandringen startade på ca 600 möh och steg först till ca 800 möh. Därefter gick det utför till ca 650 möh för att sluta på nästan 1100 möh. Blåhammarens fjällstation är STF' s minsta och högst belägna fjällstation. Sträckan var ca 12 km. Total stigning var 716 meter och total sjunkning var 223 meter.

Innan vi lämnade Storvallen besökte vi kapellet där. Kapellet liknar en lappkåta och är helt byggd av naturmaterial

Altartavlan är ett stort fönster där utsikten fylls av massiva fjäll. Lite till höger i fönstret syns Snasahögarna.

Från Storvallen var det ca 12 km till Blåhammens fjällstation.

De största delen av vandringen gick genom skog. Leden var väl spångad.

En titt tillbaka mot Storvallen. Den röda byggnaden i mitten är STF's vandrarhem. Vi har nu kommit upp till ca 650 möh.

Solen gassade och det var knappast någon vind så snölegorna erbjöd lite avkylning.

Vi är nu på ca 750 möh på väg utför mot Enans dalgång.

Spången rundar torrakan. Vi är ännu kvar under trädgränsen.

Vi passerade Enan på denna bro.

Vi är nu uppe på kalfjället och passerar raststugan vid Gräslidfjället. Uppe på höjden skymtar nu Blåhammarens fjällstation. Vi har ca 2,5 km kvar till målet.

Vi har bara sista backen kvar upp till fjällstationen.

En tillbakablick mot Enans dalgång med sankmarken och alla småsjöarna där.

Fjällstationens huvudbyggnad med sitt karaktäristiska röse

Torsdag 3/7

Blåhammarens fjällstation till Sylarnas fjällstation

Denna sträcka är en av etapperna på den så kallade Jämtlandstriangeln vilket märktes på att
antalet vandrare var ganska stort.

Dagen var solig med ganska kraftig vind vilket gjorde att det inte blev riktigt så svettigt som dagen innan. Vandringen gick helt på kalfjället.

Vandringen startade på ca 1100 möh och gick sedan utför ner till ca 835 möh. Därefter gick det åter uppåt till ca 1035 möh och sedan neråt till ca 890 möh för att sluta på ca 1050 möh. Total stigning var 595 meter och total sjunkning var 638 meter. Sträckan var 18,3 km.

På väg ner från Blåhammarens fjällstation. Leden var väl upptrampad.

Eftersom det var tidigt på säsongen och det varit rikligt med snö fanns det många snölegor som vid denna lilla sjö belägen på ca 1040 möh.

Det fanns många ljungpipare. Här vaktar två av dem vår väg.

Leden var väl spångad vilket skonar både terräng och vandrare.

Även rödbenan visade sig ofta.

Enkälens raststuga ungefär mittemellan Blåhammaren och Sylarna.

Ledmarkeringarna var ibland intressant utformade.

Sylmassivet börjar dominera synfältet.

Strax innan lederna från Blåhammaren och Storulvån möttes passerade vi denna bro.

Rastskyddet Gamla Sylen. 1897 byggde man Sylarnas Turiststation som placerades strax norr om Fruntimmersklumpen, på andra sidan Sylälven från Gamla Sylen räknat.

1930 beslöt STF att bygga en ny fjällstation ca 2 km söder om den gamla platsen
dvs där den finns idag strax intill Sylälven. Den gamla stationen revs 1954.
Den nya stationen hade 3 våningar och ca 200 sängplatser. Den brann ner till
grunden i februari 1980. En ny station, den nuvarande, byggdes och invigdes 1983.

Söder om fjällstationen tältade många vandrare. I dalen bortom den första sluttningen till
höger på bilden fanns gott om snö och fjällstationen arrangerade skidåkning där.

Fredag 4/7

Sylarnas fjällstation till Helags fjällstation

Vandringen till Helags var nog den vackraste etappen. Solen sken och vinden
gav inte så mycket svalka. Vi träffade på flera andra vandrare. Denna etapp
var ganska lättvandrad trots att den var vår längsta .

Vi följde leden och passerade bl a raststugan Mieskentjakke. Efter ca 3/4 av sträckan lämnade vi Jämtland och kom in i Härjedalen.

Omedelbart efter starten från Sylarnas fjällstation gick leden brant uppför från ca 1050 möh till ca 1200 möh. Därefter gick den först ner till ca 1050 möh och planade sedan ut för att gå ytteligare ner till ca 890 möh, Slutligen ganska sakta uppför till 1045 möh. Total stigning var 573 meter och total sjunkning var 545 meter. Sträckan var 19,8 km.

Vi fick en fin vy över fjällstationen från sluttningen i början av leden mot Helags.

Från ca 1180 möh kunde vi beskåda sjön belägen 130 meter lägre vid foten av Kläppen

En sista blick tillbaka mot Sylarna.

Ett lager av kryssmarkeringar för vinterleden.

Det fanns många snölegor kvar efter den snörika vintern. I bakgrunden skymtar nu Helagsmassivet.

Det fanns ganska gott om blommor. Här syns ett bestånd av fjällsippor.

Längs leden fanns många jokkar med friskt, gott vatten. Om du vill höra och se jokken porla klicka på pilen i mitten av bilden

Ungefär mittemellan Sylarna och Helags fanns rastskyddet Mieskentjakke.

Strax efter Mieskentjakke passerade vi denna bro,

Denna bro gick över en av de jokkar som är tillflöde till Handölan

Rödbenan fanns ofta i närheten av leden.

Vi har nu Helagsmassivet till höger om oss. Här är en av topparna som är 1704 möh.

Vi kom fram till dagens mål ca 17:15 och kvällssolen har börjat ge långa skuggor.

Solen har börjat gå ner bakom Helagsmassivet. Bilden är tagen ca 22:30 och solens nedgång var 23:12.

Lördag 5/7

Helags fjällstation till Gåsenstugorna.
Dagens vandring förde oss tillbaka till Jämtland och till den högst belägna
övernattingsplatsen på vå vandring. Under vandringen såg vi endast två andra vandrare.
Även denna dag var solig och varm med en del moln.

Dagens vandring var inte heller särskilt ansträngande. Efter ca 4 km kom vi åter in i Jämtland. Gåsenstugorna ligger ganska högt men syntes ändå inte förrän man var ganska nära..

 Leden gick ganska mycket upp och ner. Den började på ca 1040 möh och gick sedan upp till 1085 möh för att sedan gå ner till ca 940 möh upp igen till 1050 möh, ner till dagens lägsta punkt 910 möh strax i närheten av rastskyddet Hulke.
Upp igen till 1060 möh och ner till 910 igen för att slutligen landa vid Gåsenstugorna på ca 1110 möh.
Total stigning var 729 meter och sjunkningen var 657 meter. Sträckan var 17.4 km.

På väg mot Gåsen. En tillbakablick på Helags fjällstation.

En liten sjö på 1058 möh där en del av snölegan lossnat från kanten och blivit ett litet "isflak".

På väg ner mot Handölans källor.

Vi har nu kommit ner till Handölans källor. Leden går strax öster om sankområdet.

Ett röse vid leden strax norr om Handölans källor.

På väg uppför genom passet mellan Mieskentjakka och Suonegtjärra.

Jokkarna var i flest fall lätta att passera. Här går vi över Mieskebäcken strax i närheten av rastskyddet Hulke.

En tillbakablick mot Helagsmassivet från vår rastplats.

Dagens mål, Gåsenstugorna, syns nu uppe i backen.

Efter ett åskväder fick vi en fin kvällssol

Molnen drev lågt ner mot dalen söder om Gåsen.

Efter ett tag skingrades molnen och kvällssolen lyste på sluttningarna. Bilden är tagen ca 22:15.

Söndag 6/7

Gåsenstugorna till Vålåstugorna.
På natten regnade det och snöade kraftigt. Nederbörden fortsatte på förmiddagen
 och vi avvaktade till ca 11 innan vi lämnade Gåsen. Vi visste att vi skulle få vada vid

utloppet från Herjångssjöarna men vi anade inte hur besvärligt vadet skulle bli och att

det dessutom skulle bli ett vad till innan det förväntade.

Vandringen gick huvudsakligen i östlig riktning. När vi började gå vid 11-tiden snöade det och snön låg kvar ända fram tills vi kom strax förbi rastskyddet Härjångsdalen. Det blev inte så många bilder eftersom kameran var nedpackad pga den tidvis kraftiga nederbörden.

Dagens vandring gick i huvudsak utför, men först en stigning upp till ca 1150 möh. Total stigning var 564 meter och sjunkning var 745 meter. Lägsta punkt var strax före stugorna på 875. Sträckans kängd var 15,7 km.

Det blåste kraftigt från nordost och det regnade och snöade mest "på tvären".

Här är vadet över utloppet från Härjångsjöarna. På stenen vid pilen syns den röda ledmarkeringen. Strömmen var mycket kraftig och det var till stor del knädjupt. Vi hade knappast klarat oss över om vi inte hade haft stavar. Du kan se ett videoklipp på vadet om du klickar här så visas det på YouTube.

Måndag 7/7

Vålåstugorna till Vålådalen

Den sista etappen var ganska lättvandrad. Vädret var molnigt, men inget regn.

Den första delen av vandringen gick på kalfjället, men ganska snart efter avtaget mot Stensdalen till största delen genom skog.

Vandringen över kalfjället var utan några större höjdskillnader. När vi kommit under trädgränsen gick det först ganska kraftigt utför för att åter plana ut. Total stigning var 495 meter och sjunkningen var 785 meter. Sträckans längd var 18,8 km.

Vår trevliga stugvärd, Birgitta till vänster på bilden, bjöd på kvällen på sockerkaka och kaffe.

Dags att lämna vår sista övernattningsstuga. Stugorna ligger fint med berget Luspentjarva i bakgrunden.

Mobiltelefontäckningen var ganska bra längs en stor del av leden, men vid Vålåstugorna var man tvungen att gå upp på en höjd i närheten för att få kontakt. Pilen visar mot höjden.

Vi närmar oss nu slutet av kalfjället. Fler och fler fjällbjörkar dyker upp.  

Vi hade tänkt att rasta vid denna vackra plats vid Stensån, men mångden av mygg satte stopp för dessa planer.

Stensån var bred och delvis med kraftig ström.

Naturen är en utmärkt skulptör

Vi såg ganska mycket älgspillning längs leden genom skogen. Att det var ett älgrikt område bekräftades av alla hornen på stugan.

Vid Vålådalen finns ett mycket fint Naturum, som är väl värt ett besök.
Utanför fanns bl a denna renskulptur.

Tisdag 8/7 - lördag 12/7

Åre

Vi åkte med buss från Vålådalen till Åre där vi tog in på hotell Åre Torg. På lördagen tog vi nattåget till Göteborg.

Vi åkte med kabinbanan upp till Åreskutans topp. Vi gick sedan ner längs leden vid östra sidan.

Utsikten från Åreskutan över Åresjön var magnifik

Från kabinbanans station tog det ungefär en halv timme att gå sista biten upp till toppstugan. Det blåste ca 17 meter/sekund så det gällde att hålla i sig ordentligt.

Från toppen fick vi en milsvidd utsikt. Alldeles vid horisontlinjen kan man skymta Storsjön ca 60 km bort.

När vi kommit ner på ca 1000 möh kunde vi se hur Åreskutans topp på 1420 möh sveptes in i moln.

Nere på ca 790 möh närmar vi oss trädgränsen. Utsikten över Åresjön är fortfarande fin.

Downhill-cykling var en stor sport i Åre. Man åkte upp med lift eller kabinbana och cyklade ner. Det var vanligt att hela familjer även med barn ner yill 8-årsåldern åkte utför på cykel.

Det var obligatiskt med hjälm vid cyklingen. Dessutom rekommenderades skyddsutrustning utöver hjälm i form av ryggplatta, knäskydd och armbågsskydd.